Jag har rätt, jag har rätt, du har fel

Idag tänkte jag utgjuta lite hat över alla som skriver julen med stor bokstav. Det gör fysiskt ont i ögonen att läsa meningar som "Det är så skönt nu när man är tillbaka från Julen, jag har saknat min katt". Tillbaka från vem sa du? Pust. Jag tror inte jag kommer tycka om att vara svensklärare, jag kommer börja gråta av barnens uppsatser. (det värsta är att jag börjar tvivla på mig själv här... det skrivs väl ändå inte Julen?)

Apropå börja gråta funderar jag på att skippa det här med att vara tjej snart. Jag är inte intresserad av några äggstockar, kan vi plocka bort dom tack? Jag vägrar underkasta mig hela pms-helvetet månad efter månad efter månad efter månad bara för att eventuellt någon gång klämma ut en avkomma som kommer skriva Julen och inte kunna förverkliga mina drömmar ("det är klart du ska gå estet, rebecka lilla, mamma fick inte gå estet så nu ska du göra NEJ du ska inte gå natur, matte är tråkigt, kan du inte skriva en dikt om hur du känner istället?"). Jag vägrar bli en sämre människa en hel vecka i månaden, jag vägrar ha ont och börja tjuta för ingenting och fantisera om att bli liggande i snön och slippa deala med hela livs-prylen.

Sådär, nu har jag vägrat. Nu ska jag tvätta.