...if i read you my stories..

jag fick nyss första meningen till en novell i huvudet. jag tror det är en novell i alla fall, det kan finnas material till en roman. men det är trevligare att avsluta saker, och jag lyckas aldrig avsluta romaner. noveller däremot har jag ett par stycken. i alla fall en. vilket när jag tänker efter är lika många som jag har romaner. skitsamma, not important. hur som helst hittade jag häromdagen en skrivarkurs på distans. ett helt år, heltid. vilken jävla dröm. och vilken ångest. och vilken omöjlighet, som om jag skulle bli intagen ens, som om jag skulle ha tid och pengar, som om jag skulle stå ut med att någon annan läser och kommentarer mina texter (ja, ni kan skratta nu, jag vet att ni båda läser och, sällan, kommenterar men det här är ju en annan sak, det här är inga litterära ambitioner). ändå lockas jag, att försöka. ungefär som jag vill sjunga i kör fast jag tycker att jag har dålig sångröst. för om jag bara tränade lite, gjorde det på allvar.... hm. jag ska börja med att skriva den där novellen i alla fall.