det är torsdag och jag har fått ett jobb. men det är inte därför jag är här. jag är här för att skriva om timo räisanen och bollen som måste dö. världens vackraste lilla visa om fotboll. det finns en låtar som är dammig asfalt och lite för mycket värme. låtar som handlar om nyutslaget hö, på ett helt annat sätt en den blomstertid nu kommer. skolavslutning och hundkex. på senare år finns ävendoften av hemmaköket, potatissallad på färskpotatis med fetaost, något grillat och kattpäls där i sommarbilden. och så bollen måste dö, stilla aaah:ande i luften. jag blir varm i själ och hjärta.
andra låtar om asfalt: klubbland med håkan hellström och jag är en vampyr med markus krunegård. just vampyrlåten lyssnar jag på ungefär fem gånger om dagen numera. varför det? frågar du och är därmed diskvalificerad från all förståelse. seriöst. jag hårdälskar. förra helgen sprang jag runt i skogen och nynnade men lilla gubben hur är det fatt du fattar väl att du måste stå upp och slå tillbaka annars kommer dom aldrig låta dig vara, och sen bommade jag kontrollerna men det gjorde inget.
markus borde nästan få ett separat inlägg. där jag iofs enbart skulle citera väl valda delar av texten.
vem blir inte ful i sextio watts ljus?
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment