den här skogen gör nånting med mig, jag blir alldeles för ärlig

läger i stugan i skogen. jag har ingen lust. jag hade ingen större lust att åka förra gången heller, men jag åkte ändå och när jag kom hem skrev jag det här:

"snö frihet vidder berg skrapsår, världen bästa pokerfejs, linser bönor morötter chokladpudding, alla i melodfestivalen ser ut som transvestiter och sjunger som halshuggna höns, värmenålar bastu kasta snö som äggvita åka stjärtlapp, staka staka staka, potatiskastning stafett andas lungor bränner, röda kinder och läppar över hela ansiktet (utsmetade av kylan). springer långt och länge och halkar och snubblar och stenarnas tyngd + snöns lätthet slår mig sönder och samman trillar i mossarna blöta fötter men upp igen och vidare, den nya dagen gryr! gryr och jag sover inte, vakna ögon hård madrass vänder sig om och om och om och om igen no sleep går upp frukost mjölk äppelmos rågbröd smör ost, springer alla kalorier åt helvete och köper mörkaste mörka choklad på cooperativet, äter med välbehag. dom små små orden, hackar lök utan att gråta och lämnar fotspår i snön."

jag tror inte det blir riktigt så den här gången.