don't you wanna dance say you wanna dance don't you wanna dance

kollar på femmans dansprogram och återser floor filler-dansare som gamla vänner. sanna! junior! tobbe! med det fula lilla skägget och en ny frisyr. junior har växt, mer senior nu. och en grym dansare. sanna är sensuell. som någon kanske vet var jag för två år sen slav under dansspåan floor filler. klockan sju varje vardag var en helig tid, ingen och inget fick störa. jag kunde inte träna klockan sex för då kunde jag missa programmet, jag kunde inte träffa folk på kvällen eller gå på möten. floor filler! min antipati mot gymnasiekids fanns det inte ett spår av här, jag älskade alla de där små ungdomstrollen. de bakade tårta åt varandra! de dansade och lekte och busade och älskade och var så söta och fina och kära i varandra (not really, men typ). och de grät när de andra åkte ut och hade inte en massa skumma saker för sig bakom ryggen på varandra. jag fattar inte hur tv3 lät ff passera egentligen, för där fanns ingen fiendeskap och inga utröstningar och inga knivhugg i ryggen (eller jaja okej, pappa sean gormade om knivhuggningar i ett avsnitt men det var inte sådär hysteriskt som det är i andra såpor). två säsonger blev det, sen inget mer. så eh, tv3 lät väl inte det där snälla odramatiska dramat passera helt enkelt. för lite blod.

men nu är det dags för femman och you think you can dance! och de är tillbaka, mina små pluttar. gud vad jag gillar dansare. dansare är vackra och smidiga människor. kroppskontroll. styrka. kärlek, till musiken, till rörelsen. jag vill vara som dom, men jag kunde knappt ens gå färdigt en kurs i lindy hopp förra året. jag låste mig när jag skulle lära mig steg och koreografi (jazz hands-uppvärmningen var värst, fasa!), jag ogillade den trånga, svettiga gymnastiksalen, tyckte inte om att bli berörd av märkliga unga män utan rytm i kroppen. värst var den stela övre medelålders-herren som gav mig en kall blick och sa åt mig att sluta studsa. men jag ville studsa, jag kom fram till att lindy hoppens slappa knän inte var något för mig. för lite höfter, for one thing. jag sket i det och fortsätter gå omkring med en tyst kärlek till dansen, nöjer mig med halv två ett par lördagar om året; på hg med kroppen full av vin och öl och drinkar och dansgolvet fullt av trånande händer. och så kollar jag på dansprogram och vinkar åt teven när jag ser mina gamla vänner.